Idag är det dagen efter ett rus...men det är inte sprit det handlar om utan ett seger rus. Åtvidabergs Hundklubb anordnade igår KM vilket resulterade i att Amber och jag blev KM mästare i Lydnad. Nog för att det aldrig känts så bra som det gjorde igår, men inte trodde jag det skulle räcka till seger. Visst är det roligt att vinna men det jag är stoltast över är våra poäng. Det var Anders Svensson som dömde och alla som tävlat för honom vet att han är petig och håller hårt i poängen, vilket i sin tur gör att man som tävlande vet att man är väl värd varända liten poäng man får. Vi fick 172p!!! Jag som inte tänkte att vara med eftersom Amber börjat löpa. Kan inte förneka att det här blev en nytändning vad det gäller lydnad.

Idag hade Jessica Agilityträning med Amber och mig. Hon var uppe på 55 cm och hoppade, det gick bra. Jessica konstaterade att Amber tänker mycket själv när hon kör banan, så jag får vara sparsam med mina kommandon men jag måste ge dem i god tid. Amber hoppade fint och var mer koncentrerad än annars. Åskan som mullrade en bit bort påverkade henne lite. Vad det beträffar KM-et så bestämmer jag mig då om vi ska vara med på Agilityn eller ej. Spår och lydnad ska vi vara med på om inget oförutsett händer. Vi har jobbat lite med införigheten också.

Då har vi kommit hem från dagens Agility träning. Efter att vi nu provar A-hindret så är alla hindren igenom gångna. -NEJ, jag ska inte gå upp på A-hindret tyckte Amber. Jaha, nu blir det problem igen kände jag. Men det var bara första gången sen var det fullfräs över. När hon hoppar på small så är hindren inga problem, på medium hoppade hon utan att riva men hon är tveksam och vi får börja om på flera hinder och locka henne över. När hon väl hoppar är hon högt över. Vi får se hur det går fram till KM-et, där måste hon hoppa på large med risk för att det skiter sig och vi faller tillbaka ingen, det har jag ingen lust med. Ev står vi över klubb mästerskapet.

Denna helg har jag varit på kurs för Memmea Mohlin både lördag o söndag. Amber har varit med mig även om vi inte var något förevisnings ekipage. Hon har tränat passivitet både ute och inne det är folk som rör på sig, stolar som flyttas, människor och hundar som passerar. Jag tycker det är nyttigt för henne att bara vara utan att bry sig. Det gör att det aldrig är några problem att ha henne med sig någon stans. Hon blir lika trött av att göra ingen ting som om hon varit i farten en hel dag men det mer psykiskt än fysiskt.

Oj,oj,oj! Det händer alltid en massa saker när vi ska träna spår. Det började med att det sitter en katt på en sten som vi måste gå förbi för att kommma till upptaget, och inte kunde den jäkeln sitta stilla heller, så när jag skulle byta till sele trodde hon att hon kunde smita. Då var det dags att diskutera vad det egentligen var som vi skulle göra, inte var det att jaga katt. Så småningom kom vi i alla fall i väg. Spåret gick jätte bra. När vi kom till slutet gjorde vi samma ritual som vanligt beröm, ner på knä, klappa om och ge godis och så fick hon vatten. Tog av selen och när jag skulle veva in spårlinan fick jag se ormen som ligger alldeles bredvid oss. Jävlar vad jag blev rädd, tog Amber i örat och slet bort henne en bit så jag kunde sätta på kopplet. Amber tyckte nog matte var konstig som drog henne i örat. Sen fick hon en stunds vila innan det var dags att vara med på plan under valpkursen och som vanligt är hon jätte trött efteråt. Det är jobbigt att till större delen vara passiv under 1,5 timme. Men jag tycker hon sköter sig jätte bra.

I fredags var jag på klubben och skulle träna, först och främst lite hopp. Har fått rådet att träna låga hopp så det gjorde vi. Det gick bra ända till det kom en jätte vind som gjorde så att de fyra hinder jag satt ut efter varandra föll som dominobrickor och Amber blev skit rädd, sprang till grinden och ville ut. Som tur var hoppade hon inte när de välte. Vi gick över de välta hindren några gånger så hon skulle se att det inte hände något, jag satte inte upp hindren och hoppade ingen ifall samma sak skulle hända en gång till, den risken tog jag inte. Vi körde lite slalom och balans sedan fick det vara bra för denna gång.

Då var dagens tränings pass gjort. Ett spår i skogen vid klubben. Det låg 1,5 tim. Spårupptaget var på gräsmattan på övre plan , det gick bra. Efter halva spåret och ca 3 m ifrån oss hoppade en hare upp som legat och tryckt. Den kan jag jaga tyckte Amber men det tyckte inte jag. Efter lite diskussion med matte släppte hon haren och tog upp spåret igen (vilket jag aldrig trodde att hon skulle göra). Resten av spåret gick också bra, visserligen missade hon 2 apporter men jag tror det kan berott på att det blåste. Men att få henne att fortsätta spåra efter att haren hoppade upp är ett framsteg så jag är jätte nöjd med att hon fortsatte att göra det hon skulle och även gjorde det rätt.